jag tror ätstörda tankar i mitt huvud alltid tvingar sig fram för att leda uppmärksamhet åt något som aldrig finns en lösning på istället för att tänka mer på något jobbigt jag verkligen borde försöka lösa, eller iaf glömma, komma över.
och sådär går det runt år ut år in.

åh.

jag kan inte åka på min systers kalas.
jag måste stanna hemma o grina.

så nu ska jag göra det.

jag är hungrig.
men det går över

puss