jag trivs verkligen superbra på min arbetsträningsplats.
det är ett daghem alldeles i närheten där jag bor.
nu börjar barnen att känna mig också och jag vet vad de flesta heter. en del har så krångliga namn bara, eller liknande namn o då blir det ibland lite svårt att komma ihåg.

varje dag numera blir jag kallad för fröken hehe såhär: frökeeen, fröken, duuu, så börjar nästan varje mening.

det är jätteskönt, jag känner att jag gör något bra.. o viktigt.
försöker lära mig så mkt jag bara kan o frågar de andra som jobbar där så fort jag inte vet hur något funkar.
jag tror de verkar gilla mig.
ibland kan man känna sig lite fel, oftast då det inte finns något att göra.. som jag vet iaf. men ofta så vet jag att jag upptäcker saker som händer i tid och det händer saker hela tiden. det är 1-5 års avdelning.
så det blir att samtidigt som det är dramatik mellan 2 stora barn så springer nån annan runt med sax. eller tagit en penna o ritar på pussel osv. det kan bli ganska kaotiskt.

lade just märke till att jag tillrättavisar katterna på samma sätt som jag borde mot barnen.
bara det att jag borde vara lika duktig på att låta sträng mot barnen som mot katterna
tror inte jag ens kan låta sträng. bestämd säger man nog.
men det är verkligen svårt att vara mot barn. enklare mot katter ;)
fast det funkar oftast även om det inte finns så mkt skärpa i min röst.
men det är väl sånt man lär sig sen. märker att jag redan börjat ha enklare för det.


ehhh,. regnet kommer från vänster, inte uppifrån, som det ju borde. jag är nog inte så sugen längre på att leta efter vinterjacka o julstjärna idag ändå..
ska hetsa lovisa o komma hit.. hon har inte vart här på evigheter.

denna vill jag ha :) sååå fin. jag tror jag hade något liknande när jag var liten. min farmor var sömmerska o sydde en sån åt mig. min finjacka var det. och jag är jättefin i rött. ovanligt att jag har det bara. men det är en av mina favoritfärger. på monki finns den. hoppas de finns kvar!