jag är på konstigt humör.
vill inte riktigt, det är som lite för mkt som tränger sig in i mitt psyke och i min kropp, olika känslor, allt på engång och det virvlas runt i kroppen och i magen tror jag.
jag vill jättegärna vara glad för jag har bara glada saker att vara glad för nu. men det bara envisas med att sänka ner mig, virvlar i mig. och sitta ner stilla och känna efter det vill jag inte.
en person , min terapitant hon gör sitt bästa för jag ska sakta ner och låta saker komma ut.
å det gör ofta det då. eller ett par gånger det sista. men jag hatar att låta mig själv känna för då gråter jag och gråter jag kanske jag aldrig kan sluta.

om jag e uppmärksam så kanske jag märker då de skiftast tillbaka. men jag tror jag vet när denna skiftningen kom, det var förra veckan.
det känns bara värre
men inte så illa alltså som det kan bli eller varit. det är ingen fara alls egentligen
jag kan hantera sånthär.
men jag känner mig väldigt distanserad.
tom inuti, likgiltig. kunde inte bestämma mig om det var lessen eller tom eller likgiltig jag var.