det är min födelsedag. men den dagen kan eventuellt betyda mer än bara min födelsedag.
och det är en så fantastisk händelse så ni kan inte ana. kommer att berätta mer framöver..
just nu är jag verkligen jatteglad o förväntansfull. och jag känner mig.. hittar inte rätt ord, men typ privilegad och betydelsefull, för en av de mest betydelsefulla för mig. det är så underbar känsla.

hon är verkligen en sann vän. och vi har gått igenom en sådan förvandling tillsammans, kan man säga. och gått från att ha det skit o jobbigt till att få ordning på livet, o den utvecklingen känner jag att jag följer efter henne i.

kanske har jag haft det svårare att komma igen , men nu är det på gång o visst, jag är super osäker o rädd. men jag är även väldigt förväntansfull.
de saker de normala folket klarar av, det tar så mkt längre tid för mig.
ibland får jag stunder då allt är hopplöst och finns inget att leva för , jag är ju bara ett besvär.
men det kan vända, och jag får en känsla utav att jag ta mig tusan var ju, och antagligen fortfarande är, en väldigt driftig och envis person som aldrig skulle nöja mig med ett städjobb/sjukskrivning för jag har så många ambitioner.
innan jag var 18 år, så har jag aldrig, kan jag nästan säga, misslyckats med något jag tatt mig för.
jag får inte glömma att jag fortfarande har det i mig.
men mina ambitioner de stretar åt så olika håll.
jag vill bli special pedagog så småningom, men jag känner även att jag verkligen skulle vilja satsa på foto.
inrikting pressfotograf. det passsar mig. jag måste ha en känsla, ett bestämt syfte med fotot.
för att leta inspiration.
jag får en uppgift och jag slutar inte fundera, jag funderar o bollar ideér tills jag fått den idé, jag känner mest för.
men jag vet även att många tycker mina foton utrycker känslor,värme,naivitet eller "misär".
och det är sååå jävla viktigt för mig, att en bild väcker en känsla.
så tillomed hat/känslor som är obehagliga är lika viktiga som att någon säger ÅH FAN VA FINT. HUR har du gjort för att få denna vinkel va har du för objektiv, o de kan inte förstå att jag använt ett standard objektiv.
ingen reaktion är det värsta jag kan få.
jag är ju en gammal "estet". men konstfoto kanske inte riktigt är min grej.


jaja här har ni mina tankar just nu.

imorgon blir det samtal, och läkartid bokning. '
jag har insett, att även om jag inte riktigt vet ifall jag är bipolär, eller en blandning bipolär/emotionell instabil personlighetstörning med dissociativa inslag, det är ungefär personlighetstörning UNS(utan närmare specifikation) jag har till största del gjort KBT på mig själv o har numera få symptom på det dära med personligheten..
enligt doktorn så är jag såpass skärpt att jag lärt mig hantera o undvika vissa saker o situationer.
eller annars så gott jag kan.
MEN åter till läkarbesöket.
har ej ätit min bipolär medicin den hjälper även de humörsvängningar som kommer med personligheten, vilket ju är JÄTTEBRA!
men. jag måste byta.
borde ju finnas andra sorter.
kan inte ha den, trots att den inte gav några biverkningar alls o hjälpte till största del.
men, jag måste få dospåsar med klockslag då den ska tas, så jag kan hålla reda på det.
alltid haft det så förr.
jag är väldigt anti läkemedel o vill hantera min skit själv o lära mig det.
men inser att det fanimej är för jävla svårt o svänga såhär.
nu är det mani-neutral-krash o självmordstankar inom en vecka.
det brukade vara mani i 3-4 veckor tills jag kollapsade o in på sjukan ett par gånger. vill inte dit igen.
men efter sommarens nedstämdhet så har det förändrats det är något nytt, det är inte heller sådana humörsvängningar personligheten har.. det är bara så jag är.
utan de håller i sig en vecka åt gången. o det är påfrestande.

snart börjar jag arbetsträna.
ska försöka få en plats på bästa fotoaffären i stan, de har eget labb o mkt gammaldags utrustning, skulle lära mig så mycket o nog tycka det var kul speciellt eftersom de har eget labb :)
eller  assistent åt en fotograf en bekant känner (!)
annars kanske jag via kontakter kan få sådan praktik på annat håll med.
och det är något jag hade mått sååå bra utav. hoppas verkligen på det. jag kanske lär mig mer än o gå fotohögskolan liksom det är skitbra att vara assisten åt en fotograf.
men skulle vara så pinsamt om jag inte klarade det.
därav att jag är rädd.
men man måste ju ge allt en chans.

nu ska jag kramas med min underbara dennis i vårat white trashiga supermysiga lilla palats här högt upp i vårt "torn"(heheh höghus i kdala ghettot )

dettta var lite dagbok. så nästa gång vill jag visa lite foton o så.
detta var en blogg med tanken MYCKET FOTON.
vet inte om det går så bra på den punkten.
man är lite väl självkritisk när det gäller annat än vardagsfoton..

här får du ett hjärta när du läser <3 det är främst riktat åt 2 personer o ni tar nog åt er :P

okok. NU är jag klar.
PUSSSS!